Samverkan inför nationellt hälsovårdsprogram
I januari deltog vår styrelseledamot Caroline Bergh i en förstudie arrangerad av Socialstyrelsen. Syftet var att undersöka förutsättningarna för att utforma ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga. Samtalen fokuserade på hur vi tidigt fångar upp barn och ungdomar som på olika sätt behöver stöd för att klara skolan och sin vardag. Och hur olika aktörer kan förbättra sin samverkan. Hälsovårdsprogrammet ska inkludera primärvård, inklusive mödrahälsovård och barnhälsovård, ungdomsmottagningarna och elevhälsans medicinska insatser. Trots att tandvården inte uttryckligen ingår i uppdraget har man valt att inkludera den ändå. I dag är ansvaret för barn- och ungdomshälsovården fördelat på flera huvudmän. Det är reglerat av ett flertal lagar och har olika målsättningar. Detta har medfört en fragmentiserad vård för barn och unga. Som riskerar att leda till att barn och unga inte får det stöd och den vård som de har rätt till och behov av. Regionala skillnader leder till varierad vård och sociologiska skillnader påverkar benägenheten att söka vård.
Vår förening ser stora vinster med att det psykosociala perspektivet lyfts fram i förstudien eftersom övriga deltagare verkar inom hälso-och sjukvården. Nedan finns ett axplock av tankar vi inom föreningen förde fram:
Vikten av adekvat och anpassat föräldrastöd
- För att barnen överhuvudtaget ska klara olika insatser som ex. NPF-utredningar osv behöver det finns ett bra föräldrastöd. I dagsläget krävs det diagnos för att få stöd av ex. habiliteringen och de insatser som socialtjänsten erbjuder med föräldrastöd är det alldeles för stor spridning på och kvalitén sett över hela landet varierar. Ex. ser möjlighet till stöd med tolk vid föräldrastöd olika ut i landet. I större städer finns det oftast en större erfarenhet av detta medan den kan vara begränsad i mindre städer. Socialtjänstens kompetens kring ex. NPF kan dessutom vara begränsad och variera så att ibland faller stödinsatser på att man inte vet hur man ex. ska hjälpa ett autistiskt barn med problematisk skolfrånvaro osv.
Diskussion huruvida skolkuratorer ska bedriva behandlande samtal i skolan
- Skolan ska inte bedriva behandling. Det är varken rättssäkert då vi inte för journaler eller skolans uppdrag. Vårt uppdrag är att främst arbeta främjande – förebyggande. Skolan ska få vara en frisk miljö och en möjlighet till att också få vila från allt som är kämpigt i livet.
- I dagsläget finns det inget krav på vad en kurator ska ha för utbildning även om det i stora delar av landet ofta är socionomer. Viktigt här att man säkerställer kompetensnivån och förutsättningar innan man beslutar om nationellt omfattande arbetsuppgifter till skolkuratorer.
Sveriges Skolkuratorers Förening har därefter fått förfrågan och kommer besvara följande frågor:
- Vilka risker och konsekvenser (både positiva och negativa) ser ni med en screening av psykisk hälsa inom ramen för elevhälsan utifrån ert perspektiv? ·
- Finns det särskilda beaktanden och överväganden som vi på Socialstyrelsen bör ta hänsyn till i vårt ställningstagande om huruvida en sådan screening borde genomföras?